Hoppa till sidans innehåll

Uttalande från Mellannorrlands Boxningsförbund

20 MAJ 2012 22:42
I samband med mordet på en 84-årig man i Sundsvall har det uppstått en debatt om sexuella övergrepp inom idrottsrörelsen. Kritik har riktats mot två boxningsklubbar inom vårt distrikt. De kritiseras för vad de inte har gjort. Det har gått så långt att en journalist skrev: ”…om [offret] redan för många år sedan hade kunnat dömas för sexuella övergrepp kunde han i dag kanske ha varit i livet?” Vi finner det både förvånande och upprörande att två boxningsklubbar skall skuldbeläggas på detta sätt. I detta vårt uttalande vill vi redogöra för vissa fakta, diskutera vårt ansvar och avslutningsvis ge en uppfattning om hur boxningsdistriktet kommer att arbeta med frågan.
  • Skapad: 20 MAJ 2012 22:42

 

Hade offer och förövare en koppling till boxningssporten?

Från distriktets sida har vi undersökt saken så gott det nu låter sig göra: Det 84-årige offret var under en kort period i mitten av 1980-talet ordförande i Timrå Boxningsklubb. Vi har talat med dem som då satt i ledningen för klubben, och kan konstatera att det formella skälet till att offret avlägsnades från posten som ordförande var försummelser i samband med ett tävlingsarrangemang. Därefter har han inte haft något uppdrag i någon boxningsklubb, utan kan möjligen betraktas som en boxningsintresserad supporter.

 

En av de första tidningsbilderna som publicerades efter mordet föreställde en svart portfölj med påklistrade klubbdekaler och klubbnamn. Den portföljen har ingen formell koppling till klubben, utan har troligen utsmyckats på offrets eget initiativ.

 

Den 19-årige gärningsmannens anknytning till vår sport är att han under några månader deltagit i träningspass i Sundsvalls Boxningsklubb. Det inträffade hösten 2006 och han var då 15 år. Att han blev bekant med offret redan när han som 14-åring fick sommarjobb i offrets affärsrörelse, har alltså ingen koppling till boxningsklubben.

 

Så ser den formella kopplingen till boxningssporten ut.

 

Man har velat ge bilden av att offret kunnat röra sig i de två boxningsklubbarna under trettio års tid och ”ostraffat kunnat finna nya offer år efter år.” Vi har idag inga belägg för det.

 

Vårt ansvar

En av distriktets före detta boxare har vittnat om hur han utsattes för kränkningar i sin ungdom. Hans berättelse illustrerar hur förslaget och beräknande en pedofil kan verka, t ex genom att försöka vinna familjernas förtroende, och hur svårt det kan vara för omgivningen att upptäcka signaler i tid. Vi hyser den djupaste respekt för vår boxare som har mod och styrka att vittna om de kränkningar han utsatts för.

I samband därmed har en rad viktiga frågor ställts och vi ställer dem till oss själva – och till alla er läsare: ” Är det så att ni inget såg eller hörde. Är det så att ni valde att inte se? Eller, är det så att ni både såg och hörde men inget gjorde? Vad är det för fel på oss när vi inte berättar vad vi vet eller tror oss veta om vuxna som söker sexuella kontakter med barn? Handlar det om något slags kollektiv skam eller skuld som får oss att tiga?”

Det här är mycket bra och nödvändiga frågor, och de aktualiserar skillnaden mellan då och nu. Vi måste väga in tidsandan och det allmänna medvetandet – inte spekulera, insinuera och döma utifrån vår tids medvetande, vårt ”facit”. Det vi tycker idag, just nu, är inte nödvändigtvis vad man tyckte förr – eller vad man kommer att tycka i morgon. Vi får inte glömma att Patrik Sjöbergs avslöjande kom för knappt ett år sedan och startade en debatt av ett helt annat slag än vad vi sett tidigare.

”Vuxenvärldens underlåtenhetssynder” tycks sorgligt nog vara ett faktum. Men att skuldbelägga idrottsrörelsen i form av två namngivna boxningsklubbar – för vad de inte gjort – det är bara möjligt med samtidens och efterkonstruktionens facit i hand. Vilka står näst i tur? Föräldrar, poliser, anställda, kunder, grannar, skolpersonal…? Vi kan inte göra något ogjort, men vi kan ta lärdom. Ingen människa, ung eller vuxen, skall lämnas utan stöd och hjälp när de utsätts för kränkningar.

Boxningssporten har av tradition ett medvetande om socialt ansvar, rättvisa, jämlikhet och likaberättigande – inom vårt distrikt förekommer exempelvis ett ”kontrakt” mot våld, droger, rasism och diskriminering – däremot är det säkert så inom stora delar av idrottsrörelsen, inklusive boxningen, att man inte hunnit diskutera och reglera alla aspekter i takt med opinionen och vår ökade kunskap. 

Frågorna har ställts, de är aktuella och konkreta, och vi har nu goda tillfällen att diskutera och förankra en värdegrund och praxis som håller åtminstone en bit in i framtiden.  Svåra och känsliga frågor måste få tid att bearbetas och sjunka in, endast då kommer våra policydokument att få ett mer bestående värde.

Vad gör boxningsdistriktet?

Mellannorrlands boxningsförbund agerar nu på följande sätt: Värdegrundsfrågor var redan inplanerat till försommarens träningsläger för utbildning av barn och ungdomar. Temat kommer även att behandlas under träningsläger och utbildningshelg i augusti. Vi har föreslagit klubbarna en ”trygghetspolicy”, uppmanat till diskussion kring Riksidrotts-förbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten, och uppmanat ledare att certifiera sig genom scoutrörelsens föredömliga studiematerial ”Trygga möten för alla”. Vi kommer aktivt att vara klubbarna behjälpliga med råd och stöd under dessa diskussioner. En avstämning kommer att ske senast inför nästa årsmöte då vi räknar med att formellt anta principdokument. 

 

Inom distriktsstyrelsen har vi utsett en ’Trygghetsansvarig’ till vilken man ska kunna vända sig med sin oro, sina misstankar eller uppgifter om kränkningar inom vår boxningssport.

Vi försäkrar att vi kommer att ta den här matchen: vi har ett moraliskt ansvar och en skyldighet att garantera välbefinnandet för barn och ungdom i våra klubbar.

  • Varje barn och ungdom har rätt att åtnjuta medlemskap och utöva amatörboxning i en säker och trivsam miljö.
  • Klubbstyrelser, tränare och ledare har ett moraliskt ansvar och en skyldighet att arbeta för, och värna om, välbefinnandet hos varje barn och ungdom.
  • Varje barn och ungdom - oavsett ålder, förutsättningar, härkomst, religiös övertygelse, sexuell läggning eller kön – har rätten att lära sig, träna och utöva amatörboxning utan rädsla och skyddade från varje slags kränkning.

 

 

Maj 2012,

 

Styrelsen för Mellannorrlands Boxningsförbund

Skribent: Benny Wadell

Postadress:
Mellannorrlands Boxningsförbund
C/o Benny Wadell Tallbacksvägen 7
861 33 Timrå

Kontakt:
Tel: 0730248551
E-post: This is a mailto link

Se all info

Vi samarbetar med:

http://sok.se/topp-och-talang/topp-och-talangstod.html

www.eubcboxing.org

https://www.aiba.org/

https://www.rf.se/vaccinera

Banner för fler i rörelse